Wildwhisper eller Wisp som hon kallas är den tredje hästen som jag köpte.
Hon stod tidigare i ett westernstall inte så långt från Vingården, Baronessan hörde av sig en dag, arg som ett bi över att några hästar hade rymt från gården och trampat upp hennes nysådda rabatter vid herrgården. Såklart fick jag hjälpa henne och hennes butler att jaga dem därifrån.

När vi kom tillbaka till gården så frågade mannen som ägde stallet om jag ville ha denna odåga som bara rymde. Han ville inte se henne en gång till och tänkte skänka henne, men eftersom det betyder otur att inte betala för ett djur så la jag en liten summa, mest för symbolens skull. Han ville ju ändå bara bli av med henne.

 

Nu är Wisp 8 år gammal, inskolad som vanlig ridhäst, hon är otroligt snäll i munnen och lyssnar nästan alltid. Hon älskar att sträcka på benen över ängarna.